Min kära vännina och kollega J hävdar att Yoko snart kommer att vara mitt tilltalsnamn. Intressant teori, även om jag tror att den är felaktig.
Jobbmöte ikväll, en hel del nyheter inom koncernen, dock inget som berör en "vid-behov-anställd student", så jag koncentrerade mig mest på fikat. Inte direkt det arbete jag kommer att göra karriär inom, så det är mest good-will att man överhuvudtaget dyker upp. Dock tycker jag att det är ganska taskigt att hacka järnet på jobbarkompisar som inte är närvarande och kan försvara sig. Ok för rått med hjärtligt, men man kan ju ha lite urskiljning?
Borde sluta snusa innan tänderna ramlar ut, men jag tror inte att nu är rätt läge. Det händer alldeles för mycket i livet, vilket är helt sjukt om man tänker på hur min tillvaro brukar se ut. Jag har nog släppt på mitt kontrollbehov, och börjat göra saker som är roliga NU, och inte eventuellt renderar i något roligt om 15 jävla år... Till mina käras stora glädje...fick en present av A och F idag som fick halva Wayne's att vända sig om... Vilka normala vänninor man har...men jag älskar dem!
Middag med H, min go-gumma. Vi har verkligen shapat upp oss bra här på sistone, och blivit bättre på att njuta av livet! Det är mindre "måste" och mer "vill", och sen har vi tagit kontrollen över oss själva på ett helt underbart sätt.
För tillfället är ivet alltså ganska straight-forward. Det är mycket som ska beslutas, men det är schyssta saker, inga jobbiga och själsslitande ämnen. I korthet kan man säga att glaset varken är halvtomt eller halvfullt nu, utan helfullt...ja ni förstår vad jag menar. Den här bloggen är inte tillräckligt privat för en utvecklad redogörelse, men det räcker väl med att säga att allt är bra på livsfronten?!
Nu spelas Svenne-Ledin på radion, jag kommer på mig själv med att sjunga med. Kanske dags att dra något gammalt över sig med andra ord?
Cheers.
